Sofia's South America

Dag 2 på touren börjades med ett besök i byn som ligger “längst ut” i öknen. Den var ungefär 3 kvarter stor och syndes knappt på långt håll då den är helt kamoflerad mot sanden. Här köpte vi lite vatten och mycket godis!

Sen hälsade vi på den här fina vulkanen som fortfarande är aktiv. Om ni har ett skarp öga kan ni se röken där på andra bilden. Och glada killen med röda tröjan är Lothard, våran tysk-amerikanska tour-kompanjor. Här tog vi också några numera klassiska hopp-bilder, som ledde till att Manu har haltat fram de senaste dagarna, men ibland måste man helt enkelt sacrifice for the perfect picture;

Och sen den ännu mer klassiska bilden, I’ll give you *trummvirrvel*…. the INCA STATUE! Det var så att Inca folket trodde på tre djur, ormen i the underworld, Puman på land och the Condor in the sky:

Dagen avslutades med besök på lite olika laguner där vi såg bland annat flamingoooes.

Allrighty. Våran Uyunitrip var riktigt bra! Minus några små insidenter som sjukdom och stenplask.

Vi började på “el cementerio de trenes”, tåg kyrkogården. Här fanns det massa gammla lok mitt i öknen som ingen ville ha längre.

Saltöken. Det är nog det ballaste landskap jag satt foten på. Det här var som varm snö. Vi tog av oss skorna och gick runt lite, och det kändes som snö, fast varm, hel wired. Och visa delar var täckta med vatten så det blev som en spegel, där kunde man knappt urskilja horisonten. Just like magic…!

I saltöknen stannade vi på en “ö” som kallas för Isla del Pescado, fiskön. Men inga fiskar här inte, bara en himla massa kaktusar.

Första natten sov vi på ett salthotel. Typ som ishotelet fast med salt istället, väggar, sängar, bord, stolar, you name it. Det var rätt hårt och inte så bekvämt, men en upplevelse alltid!

Hej och hopp! Nu ar vi i Uyuni som ligger i sodra Bolivia. Om en halvtimme sa ska vi aka pa en 3 dagars tur runt om i saltoknen. Fina bilder utlovas nar vi kommer tillbaka till civilisationen 😉

puss&kram

I måndags morgon åkte vi från la Paz till Copacabana. Det är en liten stad som ligger vid lake titicaca, en av världens högst belägna sjöar. Det är en mysig stad och sjön är otroligt vacker, Malin & c:o crew, vi måste segla här innan vi dör, bara MÅSTE! Första kvällen gick vi upp för ett litet berg och kollade på solnedgången, hur mysigt som helst. Nästa dag (tisdag) tog vi en båttur till Isla del Sol. Det är en ö på sjön med gamla inka ruiner. Vi blev avsläppta i norra änden, och skulle gå till södra. Det skulle vara en rak stig vi skulle gå och där vi skulle se museum och ruiner. Vi gick dock fel första halvan och missade både museum och ruiner, men å andra sidan hamnade vi i en liten by med urinvånare och fick se det istället, också väldigt bra. Vi avslutade våran utflykt med en dunerlunch med en splendid view innan vi tog båten tillbaka till Copacabana för att ta buss vidare till Cusco i Peru.

Nu är vi alltså i Cusco, vi kom fram klockan 6 i morse lokal tid. Jag och Manoela köpte tourist tickets och spenderade hela dagen i stans alla muséer. Vi kände oss turistiga som never before, men det var kul och vi fick se mycket av Cusco, som är en väldigt fin stad. Imorgon ska vi fortsätta med en sacred valley tour, för att kolla på Inkaruiner utanför Cusco. Idag tog vi oss också tid att gå igenom kommande planer för resan, vi har nämligen märkt att vi fått ont om tid eftersom vi måste vara i Buenos Aires i slutet på mars av lite diverse andledningar. Så tyvärr kommer vi att rusha förbi Peru, på fredag åker vi till Arica i Chile. Men eftersom att Machu Picho är stängt vill vi ändå komma tillbaka some other time, och då kan vi också se resten av Peru i lugn och ro istället för att rush i now. Och vi har redan börjat planera för en post-universitygraduation trip, som kommer att bli helt awesome!

Peace out.

alla som inte seglar är våldtäktsman

Helt plötsligt blev det kallt och svårt att andas. Vi befinner oss 6300 m över havet i La Paz, Bolivias huvudstad. Det är mycket finare än vad jag någonsin hade förväntat mig. Och mycket kallare, temperaturen sjunker till 5 grader här om nätterna, inte riktigt vad jag packade för… Luften är mycket tunnare också, man blir anfådd av minsta lilla ansträngning. Den höga höjden har även gjort Manoela ganska dålig, men vi hoppas att hon ska vänja av sig snabbt!

Som sagt, det är en väldigt fin stad som går upp och ner i backar, har nog inte gått på en endaste platt gata. Människorna här är generellt sett bland de trevligaste jag träffat. Idag var jag och Nima och promenerade runt och hittade en liten lokal lunchrestaurang som vi satte oss på. Ägarens son hade tidigare pluggat engelska och tyckte att det var jättekul att kunna öva lite, han berättade allt om maten och serverade oss typiska La Paz rätter. Det var väldigt trevlig och väldigt gott! En annan väldigt häftig kulturell grej vi såg igår var en samling människor (ca 20-30 nästan alla män) som stod samlade vid en trappa och diskuterade. Vi gick närmare för att lyssna, och det verkade som att de hade en debatt om Gud och tro. Just när vi lyssnade så var det en man som argumenterade för olika vetenskapliga teorier. Det var väldigt intressant att lyssna på,och också mycket facinerande hur de utbytte tankar och ideér på ett lättfullt och spontant sett.

Imorgon ska vi gå på “cholitas wrestling”, typ indiankvinnor som brottas? Det var Nima som insisterade att vi måste göra lite manliga grejer också, han tycker vi har shoppat för mycket 😛

Bilder från Nimas kamera;

Det här är från Acunsion i Paraguay. Vi hade 11 timmar mellanlanding så vi åkte in till stan. Och på bussen var det en kvinna som hade en tupp i hanväska, kanske the new chiwuaua? 😉

Ikväll är sista ikvällen i Montevideo, sen splittras vårat fina crew. Nima, Manoela och jag tar flyget till La Paz, Boliva imorgon. Bauer och Parham tar båten över till Buenos Aires. Vi har haft många fina och viktiga moments, så lite sorgligt känns det.

(Hade massa fina bilder inplanerade här, men det går inte att ladda upp dem, det får bli en annan gång)

Montevideo för övrigt har varit mycket bra. Vi har varit i centrum under regeringsbytet den första mars, det var mycket folk. Träffat Santi och hans vänner, ätit mycket mat, varit på museum och lite annat smått och gått. Ikväll bär det nog av till la rambla och el Puerto som vi ännu inte har besökt 😉

puss&kram

Hola! Nu var det ett tag sist jag uppdaterade här. Dagen efter jesus tog vi bussen 18 timmar till Florianapolis, a.k.a Floripa! Vi hade en väldigt bra vecka med beach, partey och lite annat och träffade många nya vänner 😀

Nu är jag i Valizas, jag kom hit med grabbarna i torsdags, och idag joinade Manoela vårat lilla crew. Det är sjukt vad temperaturen har gått ner sen jag lämnade valizas för en månad sen, inga beachlång dagar här inte… men jag ska inte klaga, har iallafall plusgrader 😉 Nu på eftermiddagen följde vi mammas råd och gick en uttflykt till Cabo Polonio, mycket fint.

Imorgon ska vi ta bussen till Montevideo och stanna där några dagar, sen får vi se vart vi tar vägen. Det lutar åt Bolivia-Peru-Chile-Argentina, men vi måste kolla hur det funkar nu när mother earth har varit i farten… igen.

Den långa vandringen till el Cabo:

Idag var vi och halsade pa the man, Jesus [Hesús] och han var stor yes. Men inte lika maktig som utsikten och den svala brisen. Det har varit 40 grader har idag, helt insane. Och det var nagra iranksa filmstjarnor dar pa toppen, Nima och Parham blev helt till sig. For ovrigt kan jag ju beratta att vi bor vid en strand som heter Ipanema, och kvarteret could also be known as Sitges de Janerio sahar i Carnaval tider. Lite mysigt. Imorgon ska vi forsoka aka vidare mot Florianopolis, vi far se hur det gar iochmed att vi inte har nagra biljetter an, men det blir nog bra. puss&puss