Allrighty. Våran Uyunitrip var riktigt bra! Minus några små insidenter som sjukdom och stenplask.


Vi började på “el cementerio de trenes”, tåg kyrkogården. Här fanns det massa gammla lok mitt i öknen som ingen ville ha längre.




Saltöken. Det är nog det ballaste landskap jag satt foten på. Det här var som varm snö. Vi tog av oss skorna och gick runt lite, och det kändes som snö, fast varm, hel wired. Och visa delar var täckta med vatten så det blev som en spegel, där kunde man knappt urskilja horisonten. Just like magic…!

I saltöknen stannade vi på en “ö” som kallas för Isla del Pescado, fiskön. Men inga fiskar här inte, bara en himla massa kaktusar.

Första natten sov vi på ett salthotel. Typ som ishotelet fast med salt istället, väggar, sängar, bord, stolar, you name it. Det var rätt hårt och inte så bekvämt, men en upplevelse alltid!