Innan jag kom till Indien trodde jag att jag främst skulle få jobba med toaletter. Riktigt så har det inte blivit. Dock så är toaletter ett av EcoPros huvudfokus, och bara genom att befinna mig på organisationen lär jag mig ett och annat om bajs och dessutom har jag fått en väldigt bra inblick i hur sanitetssituationen ser ut i Indien.

Stor del av situationen tycker jag kan vara svår att greppa ibland. I Sverige är vi ju vana att ha toaletter tillgängliga i stort sett överallt. Om en bortser från typ scoutläger och gamla, gamla båtar så utför en sina behov i en vattentoa, spolar, och sen så är problemet ur världen, något annat är knappt tänkbart. I Indien däremot saknar ungefär halva befolkningen tillgång till någon som helst sanitetsanläggning. Det innebär att 600 miljoner (!) människor utför sina behov där det bäst går. Ute på landsbygden går man ut på fälten eller i skogen, och i städerna är det ingen ovanlig syn att se folk sitta och bajsa i rännstenen.

Ett av de största problemet med avsaknaden av sanitär hantering är att alla bakterier som finns i avföring hamnar på massa ställen där det absolut inte hör hemma. Ett endaste gram bajs kan bland annat innehålla 10 miljoner virus, 1 miljard bakterier, 1000 parasit cystor och hundra maskägg. Detta i sin tur leder till olika sjukdomar och diarré. Var 15 sekund dör ett barn i världen på grund av diarré. Fler barn har dött i efterföljderna av diarré än totalt antal döda i beväpnade konflikter sen andra världskriget. Det är liksom otänkbart massa barn, och 90% av all diarré beror på dålig eller obefintlig sanitetshantering. Därför är det ganska lätt att konstatera att sanitetsfrågan bör prioriteras, om en nu inte tyckte det var så viktigt innan.

En lösning på problemet är att hindra alla bakterier mm som leder till sjukdomar att komma i kontakt med människor. I väst har vi löst detta med vattentoaletter. Bajsa, kissa, spola, klart. Men detta som kan tyckas så väldigt enkelt innebär ett flertal problem. Två av det första problemen som dyker upp är ofta: 1) finns det tillräckligt med vatten att spola med? och 2) vart tar spolningen vägen?

I Europa har vi byggt upp enorma avloppssystem, och vattnet renas väldigt noga innan det släpps ut i naturen igen. Om man jämför med Indien så har endast 232 av landets 5 233 största städer avloppsreningsverk, i resten av städerna släpps avloppsvattnet ut helt obehandlat i sjöar, floder och andra olämpliga ställen. Och att tänka “kan det inte bara satsas på avloppssystem då?” är lättare tänkt än gjort. Till exempel så har Storbritannien ett avloppssystem på totalt 400 000 km, det är ungefär lika långt som mellan jorden och månen. I Storbritannien bor det 64 miljoner människor, i Indien bor det 1,2 MILJARDER människor, ah ni fattar, mängden avlopp som behövs är helt brutalt.

För att komma till bukt med det problemet har det tagits fram toaletter som inte kräver några avlopp. Dessa arbetar EcoPro med. På köpet löser man även problemet med vatten i områden där det är en bristvara, då dessa toaletter är helt torra. Det finns olika typer av torra toaletter, en vanlig variant hittar man på flygplan där innehållet sugs in i tanken istället för att spolas. Men den specifika toalettlösning vi jobbar med här kallas EcoSan – Ecological Sanitation, och är komposttoaletter. EcoSan är väldigt lämpliga på landsbygden där produkten som kommer från komposten kan användas i jordbruket.

I en EcoSan toalett samlas all avföring under toaletten. Själva toan har två fack som delar upp urin och bajs, det gäller alltså att pricka rätt när man håller på. Varför man delar upp är för att urin inte är farligt då det knappt innehåller bakterier och annat farligt (man kan dricka sitt eget kiss), utan kan användas ganska direkt som naturlig näringsrikt gödsel att vattna med. Bajset däremot måste komposteras innan det är riskfritt att gödsla med. Och en annan kul bajsfakta är att bajs i sig inte luktar – bara i kontakt med vätska såsom vatten och urin, så om man håller bajslådan torr så luktar det inte om dessa dass. För att se till att det är torrt så häller man i tex jord eller aska efter bajset som suger upp eventuell fukt och hjälper till i komposteringen. Varje EcoSan toalett byggs med plats för två toaletter. Man använder en i taget, och när den ena i full så stänger man ingen den och låter den kompostera (i mellan 6-12 månader beroende på klimat) och använder den andra istället. SÅ, med EcoSan har en löst toalettproblemet, bakterier blandas inte med människor, det krävs inte vatten, och man kan återanvända kisset och bajset i ett kretslopp. TOPPEN!

Såklart är allt inte helt enkelt och löst här. Men en bit på vägen i alla fall. Ett mega problem här i Indien till exempel är att det traditionellt och kulturellt endast är ett kast som kan städa toaletter. För resten (och den absoluta majoriteten) är det helt otänkbart att städa toaletter. Och städas inte toaletterna blir det ju vidriga och ingen använder dem utan utför sina behov någon annanstans. När EcoPro bygger toaletterna utgår man därför från kvinnor. Genom att hitta en eller några få kvinnor i en by som verkligen fattar grejen med toan och är villig att ta hand om den, kommer hon att ge en väldigt positiv bild av den, och sköta den rätt. Fler kvinnor kommer vilja ha likadana (eftersom att det är kvinnorna som lider mest av att inte ha en toalett) och på så sätt släpper man på normen om att toaletter är äckliga. Kvinnorna lär sina barn att använda toaletter och en god cirkel är igång. Och efter en viss tid så fattar till och med männen att det är en bra grej och även de börjar bajsa på toa(i början brukar det låta åhånejnej det där är inget för riktiga män). Ah, ungefär så jobbar vi med toaletter här på EcoPro. Sakta men säkert, men hellre så att det blir rätt och bra.

I går var iallafall Clara och jag ute i en av byarna och fotade det pågående bygget av EcoSan.

En glad byggarbetare sm lägger grunden till toahuset.

Hej hej, skeptisk liten grabb


Förskolan i byn
KlädtvättningHär ser ni insidan av toahuset. Två toaletter som används en i taget. Man bajsar i det svarta hålet och kissar i den främre rännan. Sen tvättar man av sig i den bakre rännan, då man inte använder toapapper i Indien. Det finns även EcoSan toaletter med toalettstolar, men här är det norm att huka.

Huset från utsidan. När bajset har komposterat färdigt tar man ut det i facken ni ser där.

Byn, som jag tyvärr inte minns namnet på.

Man som kan chilla och ta et lugnt eftersom att det inte rinner bajs överallt pga fina toaletter.

Detta inlägg blev något längre än jag tänkt. Skulle mest bara skriva att vi fotade bygget igår, men ah, om du orkat läsa ända hit: GRATTIS, du har nog blivit lite smartare! Kramisar, och glöm inte att uppskatta era fina, underbara, helt fantastiska toaletter som håller er friska och rena där hemma!