Måndag igen. Och VET NI VAD. Efter förra yogamåndagen kände jag mig så himla utsträckbar. Det vill säga att jag kunde sträcka mina ben hur rakt som helst utan att det kändes som att samtliga leder skulle slitas av på kuppen, thats a first i detta livet. Så ja, vad ska jag säga; plötsligt händer det, vinden har vänt, det går bra nu, zigazig ah.

Säger inte att jag älskar yogan nu helt plötsligt, men om några veckor kanske det ser ut såhär: